Categories
Hat

bara spring

En blond kvinna med djurmönstrad väska tar fram en gigantisk nagelfil och filar sina långa naglar.

Ritsch ratsch, ritsch ratsch

korrekta vore

Ritsch ritsch

eller

Ratsch ratsch

Min ena gruppterapiledare berättar att skam inte är en hjälpsam känsla.

Jag frågar de båda ledarna i slutet om cynism är en-

Ingen grundkänsla i alla fall blir det något vaga svaret.

Jag uttrycker vanmakt inför att svaret på allt är

med måtta.

Om man är antisocial eller en konstnärssjäl kan tiden bara utvisa.

 

Jag ser Ingmar Bergmans En Passion och jag lyssnar mellan knastret från popcornkärnorna på Liv Ullmans och Max Sydows monologer om ensamhet och ärlighet

om förödmjukelse som en sjukdom.

De ber oss tänka på vilka föreställningar vi har om känslor (läs vanföreställningar).

Jag blev aldrig riktigt klok på om leda var en känsla,

rastlöshet något kroppsligt.

I en idealvärld blir vi validerade och hjälpta i att förstå våra känslor.

Har man otur som de flesta har så blir vi dysfunktionella.

 

Jag springer fram och tillbaka på en grusväg bredvid en mörk åker och lyssnar på Rammstein, sex gånger, exakt 3 kilometer.

Inte låtsas som att de inte är där.

Taktfast tysk showpopmetal som sjunger om kukar och fittor i ljuset från stjärnor.

Det finns en väsentlig skillnad mellan en kuk och fittan.

När den ena har som uppgift att flyta ut skjuter den andra skarpt.

Jag tänker på att andningen är bra och att nedtrampen ska vara lätta.

Som en nioårig flickas lätta steg förklarade en gång ett ex för mig.

(Med tyngden från en kränkt kvinna som närmar sig trettio)

 

Jag har lärt mig förföringstekniker från Ingmar Bergmans filmer.

Vält över din livsleda och melankoli och sen

lean in for the kiss.

Har det funnits äkta kärlek i Bergmans filmer

har det funnits i mig

 

Jag köpte ett par rejäla kängor ikväll, de är inte fula men de är inte moderiktiga.

Om man ser på sig själv som en emotionell farsot är det viktigt att båda fötter står stadigt på marken.

Jag gifter mig med skogen, ensamheten, kylan i lederna och den varma duschen efter löpturen.

Säkert tyckte Ingmar Bergman att det var vulgärt att äta popcorn på bio men kanske hade han tyckt om de gulvita små hårda fulla med fiber.

När Ingmar Bergman sa att man skulle tugga sina knäckebröd tror jag det egentligen var starten på en melankolisk mindfulnesskola

hur låter löv som har fallit? De blöta/de torra/de som aldrig föll

Bygg upp något och låt det uttrycka stunder av skönhet och styrka, allt faller samman för att vi inte klarar det.

Vi klarar inte att vara lyckliga eller vackra eller utan lögner.

Saker att ta fasta på. Skog, bra. Springa, bra. Gå, bra. Hund, bra. Shopping, bra. Ingmar Bergman, bra.

 

Så länge hatet är övertygande och du känner de svala Judaskyssarna i nacken måste du bara fortsätta springa. Även om du också är en hycklare.

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *