Roland Barthes säljs som accessoar i en hipp klädbutik i centrala Malmö
bättre förtjänade han väl inte med sina idéer
det är inte så mycket hans kuk som idén om hans kuk jag vill åt
världsrekord i världsrekord
stod det ovanför spegelbutiken
strålkastarmonster står krumma över kanalen
Ett novembermalmö osv
städer har jag sällan en relation till
inte de jag bor i
inte de jag besöker
tidsangivelser och platser laddade
med personlig mening för poeten
Kristian Lundberg host
ointressanta
underkvalificerade som poetiska bilder
trots detta tycker jag om
att bygga små borgerliga stilleben
i min lägenhet
med hopp om att någon på besök
ska tolka dem och se mig
får väl ta och erkänna att det verkar som
att poesin förflyter från mitt pelargonförsedda fönsterbleck
fan
jag som fantiserat ihop en bild av mig i framtiden
av en skön rockprinsessa
typ en Patti Smith
en gång i tiden sviken
nu mera
free
verkligheten
att jag åldras och att jag sitter i samma fåtölj och lyssnar på samma musik
på repeat
är misstänksam mot min egen talang och undviker
böcker som inspirerar mig för mycket
är det lätt att skriva är det något som är fel
väl
mina erfarenheter lägger sig på hög
som våta filtar
som jaget som kontinuerligt flyttar sina gränser
världen som inte bett om jagets expansion
har svårt att förlika mig med
min clickbait-persona
jag förstår människors behov av att
inordna personer i system
kanske till och med
döma ut mina dikter
på förhand
som motsägelsefulla
jag respekterar människors behov av sanning
jag har läst sagorna
jag förstår att ropa varg
är något vi internaliserat
och den figuren inte är någon
man förknippar med att leverera
det här är mitt främsta vapen
mot att kommodifieras
eller
gapa och svälj, hora
typ så