Categories
Hat

brainpool

När jag öppnar luckorna på bokhyllans nederdel upptäcker jag att bokhyllan är tömd på sitt innehåll. Jag tittar i garderoben och på en krok hänger en trasig Ica-påse med mina sexleksaker.

Jag skrattar högt och rått när en rosa dildo trillar ur botten och tänker på de äcklade männen som fått röra vid mina innersta angelägenheter.

Kanske är den trasiga påsen ett meddelande?

Jag tvättar mellan 12-21 och lagar 2 maträtter och värmer en kopp varm choklad i min micro som står och tronar över mitt hem (jag ser den lilla rektangeln från sängen).

Spiller ut den varma chokladen i mina rena vita sängkläder men vill inte klaga.

Hängde med trevliga Möllanmänniskor igår [sic!] och fick läsa högt ur missfostret.

Jag snubblade på orden, lasade och avbröt mig själv med de genialiska anmärkningarna omg lol.

Ibland möter man sig själv.

Som när man lägger sig ner i en säng utan sängkläder och slukar kalla pizzarester.

Tar promenaden från Möllan till Värnhem sent på natten.

Väljer den breda gatan just to be safe.

Jag dricker Kopparbergs cider 7,0 jordgubb ur ett litet glas.

När vi lyssnar på Talking Heads så är det en cocktail.

Jag ser halva Leon och förstår plötsligt världen bättre.

Jag klär på mig min svarta höstjacka och sätter på mig solglasögon.

Så fin så man får skämmas och vara löjlig.

Att vara snygg och välklädd är lika med att vara löjlig.

Tyvärr har jag märkt att det är en god förutsättning för att stå ut med att se mig själv i den djupa brunnen.

Mjukisbyxor tenderar att få mig att flyta ut i kanterna ännu mer.

Jag behöver vara skarp,

ömma stunder i en haze ibland.

Jag sitter bredvid en blond skönhet i en tömd betongbarnpool och diskuterar livet.

Känner ett behov av att uttrycka att det är “skönt att sitta här och att jag nu börjar varva ner”.

Hon berättar att hon råkade pissa ner sina långkalsonger innan hon gick.

Sånt som händer.

Hon är en sån som påminner mig om att en stark vilja oftast bara är i vägen för sanna känslor.

Det avsiktslösa.

På samma sätt som mannen jag träffar nu aldrig säger att jag är duktig.

Det verkar inte som att han värderar det duktiga i människor på samma sätt som jag.

 

 

Här sätter sig texten visst på sig själv.

Humble brag visar HATET tendenser av numera.

Jag vågar inte vara lika elak riktigt än, riktigt än.

Jag spottar och fräser och dömer och gnisslar och svär irl.

Såg en film på en filmfestival och regissören berättade efteråt att han själv inte riktigt vet vad filmen handlar om.

It was all about the process you know?

Any artists in the audience?

Ah cool.

Mannen jag är kär i frågar hur många fmps the movie was shot in.

Jag säger något om häxor som regissören hävdade att han hädanefter ska använda som en bra efterkonstruktion.

Andra människor förvånar mig lika ofta som de inte gör det.

Jag förvånar sällan mig själv.

Det är lite upp mot det trädet jag försöker skälla nu.

Argh gör något nytt av dig själv gläfs

ett ömt ögonblick när jag lade mig på mitt nylagda golv innanför ytterdörren.

Res dig Frida, såja, in och tvätta av dig sminket och kräla sedan in i sängen.

Vyssjan lull.

Dagen efter. Är jag dålig nu eller?

Inte sämre än förut.

Skulle kunna fortsätta ljuga om att det är jobbigt att flytta in och ut ur mitt så kallade hem.

Mögellukten är borta och nu verkar det som att det kan bli en plats jag kan trivas på.

Det jag försöker komma till är att jag trivs bäst när rötterna är synligt uppdragna

stolsben som pekar upp mot taket.

Trivs bäst mellan nedslagen.

Innan man är framme.

2 replies on “brainpool”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *