Categories
Hat

but I ain’t got wings

Du kokas ner eller späds ut eller distraherar dig själv med grimascher i spegeln. Tony Soprano jr lider av valen, inte av att inte ha fått välja som farsan. En brittisk pundare rör vid mitt käkben och frågar when did you get that tattoo love? Och om jag vill kyssas. Frågan som besvarar sig själv i en smutsig röd hoodie med frugan sovande innanför altandörren av glas.

Ett B&B man går vilse i. Som vilsna barn driver vi iväg när vi druckit bort förnuftet. Jag lyser med min ficklampa i mobilen och skriver till min vän att jag sett tillräckligt många skräckfilmer. Jag vet inte varför kroppen är tung när den vaknar på morgonen av att se en stor gul sol stiga upp över Medelhavet.

Jag läser historia och min kusin berättar om Gibraltar och apor som klättrar på en och som ett London fast här. Wiki och jag har läst tillräckligt om den Iberiska halvön och vill helst gå tillbaka till när Iberiska bara var associerat till grisen som är populär att äta i Spanien.

En rescue dog som heter Molly ligger och sover mot mitt bröst när jag studerar. Hon bajsar och kissar inomhus men hon är vacker när hon sover. Jag är bland människor och till slut fäster jag blicken någonstans bakom dem. Försöker lyssna men vill helst bara höra min egen röst. Jag kommer sist på minigolf och tar det med bravur, har redan siktet inställt någon annanstans.

En person på Instagram frågar mig efter att jag skrivit om Stig Dagerman och hans kommentarer om urångesten vad vi hade gjort om vi varit som andra djur. Jag svarade att man stått ut, som nu,

nej, levt.

Jag lever i högsta grad och jag försöker konkretisera smärtan och glädjen, överhuvudtaget lägga ner något på ett papper och pränta ner det. JAG LEVER JAG LEVER JAG LEVER JAG LEVER JAG LEVER.

Det är en strävan från att fly – flyta

jag vill berätta att jag skriver meningar men det är precis som att alla ord utanför kontexten jag är konstruktioner. Jag skrev

Alla människans vandringar ner i jorden kan kopplas till deras strävan uppåt. Vi har inte vingar men flyger.

Så nu skrev jag att jag skrev det. Jag är tryggare här i kontexten återberättande. Om du sett en människa få en panikångestattack så förstår du varför man behöver orden och parenteserna.

Min kusin skulle beskriva en person och han sa att hon var någonstans mellan nittio och döden.

Fint, bra, kul. Vi äter små grillade bläckfiskar och fårost med olivolja och dricker en alldeles för söt sangria och träffar en 37-årig man som gärna berättade hur det var då när han hade tillgång till platsen, before your time. Vi masar oss hemåt efter att ha fått höra hans urlöjliga cover av en av Tom Pettys sämre låtar, Learning to fly, som han med kisande blick smäktar fram inte utan raspet, det gör ont att välja, med en Strongbow och några shottar whiskey.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *