Categories
Hat

kampen mellan gott och ont

Njut av en bit mörk choklad tänker jag och sen biter jag en liten mörk chokladplätt i flera bitar och sväljer. Bitterheten sitter i länge.

Hatet lever säger en vän.

Jag börjar använda ord som donna och pingla oftare.

Har det att göra med en dominerande manlig kraft i mitt liv?

Jag skulle vilja låta som en tidningstarotkärring och det gör jag väl säkert när jag inte vill.

Det paranoida ersätts av ett sederat tillstånd.

Inom mig pågår det en kamp, att meddela sig till världen (skriva  om det), att skriva (och meddela sig till världen).

Skillnaden är hårfin.

När jag deaktiverar mitt sista sociala medier-konto på en paranoid impuls så frågar jag mig på vägen eller rättare sagt utsätter mig själv för det starka lampskenet och talar om att den här impulsen kommer från paranoia och det är inte nödvändigtvis bra att agera på.

En lättnadens pust när jag med ostbågekladdiga fingrar swipear över min spruckna skärm på min billiga androidtelefon.

En annan inre kamp jag lever med är om jag ska skriva företagsnamn med stora eller små bokstäver i början. Litegrann som Gud ni vet, ett namn kommer med stora anspråk (läste bra tankar av Ingeborg Bachmann (jag vet, precis som alla andra)) om namn, och om de själva ignorerar skrivregler och inte SJÄLVA börjar med stor bokstav så är saken biff och jag gör tvärtom.

Mitt rebelliska sinne har alltid tagit sig meningslösa uttryck.

Som när det helt plötsligt började ligga en tub med räkost i kylskåpet för att en tidigare person som jag delade kylskåp med inte uppskattade räkosten.

Räkost och räkostsätande var förkastliga beteenden, på festival kunde det tolereras, men sen fick det vara nog.

När jag stod själv i min kokvrå i början av sommaren och hade klämt ut det sista ur tuben på ett knäckebröd med avokado så förde jag sakta den hopknycklade tuben upp mot min mun och slöt läpparna om den.

Ut ur tuben kom det ljusa kletet med något grovhackat och lade sig i utrymmet mellan min tunga och gom.

I mörkret kunde det varit en snorkråka efter en kräftmiddag.

2 replies on “kampen mellan gott och ont”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *