Categories
Hat

stopp

Min gratis ordbehandlare har börjat lagga. Tekniken gör uppror. Stopp! För helvete. Kondensera eller koncentrera. Inget där emellan. Ikväll har jag umgåtts med en kvinna som inte tar med sig telefon när hon reser. Hon frågar sig fram och i sin sårbarhet är hon otroligt säker.

Semester för mig är att försöka stänga av förväntningarna människor “där hemma” har. Dvs. Jag åker på semester men blir ändå inte kvitt er. Lyckligtvis kryllar det ju inte direkt av wi-fi här och jag kommer ju tillbaka varje kväll. Som en liten gatuhund. Lite vatten och en klapp på huvudet, sen nöjer jag mig. Fattar ni hur lätt det är att göra mig nöjd?

Är det så att en person som jag bara fungerar när någon försöker dominera mig? Det gör ont i baksidan av mina lår när jag skriver det här, men det kan bero på yogan jag gjorde tillsammans med de andra två kvinnorna idag. Jag måste hela tiden bita mig i läppen för att inte nedvärdera situationerna och sällskapet. Chick flicks är en tacksam referens, och de kan ta det. Kan jag ta att jag är aset som tänker på människor och kvinnor som jag gör? Tveksamt.

Utblottad existens. Privilegium kan ta sig i fittan. Jag förstår inte hur en sådan som jag kan existera. Jag ser er och ser att ni som jag har liknande egenskaper. Jag glömmer bort att jag skrämmer er. Med min förtvivlan och mitt sökande. Efter ett uttryck och en dräglig existens. Jag kan dela med mig av en sak. Det är svårt att börja äta igen när skönheten växer i relation till tappade kilon.

Ärligt talat. Min hjärna ligger i en burk med formalin. Om det är så här jag reagerar på SSRI så väljer jag hellre en framtid som är djupt osäker, full av dåliga beslut och skräckinjagande känslouttryck. Det är ett rent helvete att vara så enkel som jag är nu. Utblottad existens. Ingen vinner  på om jag blir en tråkigare människa. Det är inte därför ni blir förälskade eller väljer att bjuda mig till platser jag aldrig sett innan. Inte därför ni delar med er av era hemligheter. Galenskap och kreativitet finns det inte nödvändigtvis ett kausalt samband mellan. Vi behöver inte nedlåta oss till att generalisera så om världen. Det är däremot tydligt att det finns ett samband i mig. Jag utsätter mig för skit för att reagera. Jag har skurit mig dagligen för att det finns en spänning i att känna sårskorpor fastna i tröjan, och när de släpper, hur det rinner innanför tröjärmarna. Och att allt detta händer medan ni ser på. “Det är inte därför ni blir förälskade”. Ja. Jag uttryckte mig så. Vad betyder det egentligen att skriva? Varför dricker jag? Jag är i en konstant försvarsposition. I april ska jag få vård på riktigt. Lobotomi, tystnad och döden har alltid varit centrala punkter i mitt liv. Någonting att förhålla sig till, ett anti-uttryck. Att längta efter utplåning och uppskatta de som åstadkommer det är i relation till det jag försöker göra ohållbart. Jag fantiserar ibland om att stå på Värnhemstorget och basunera ut, det här är dikter jag skrivit, och nu ska jag bränna upp dem!

Man måste ju förtjäna det privilegiet. Att presentera monument som rivs.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *