Categories
Hat

Stora sked

Det känns småaktigt att avundas människor som gått igenom livsomvälvande upplevelser som gett dem en ny syn på livet. Jag vill leva i det förkortade utrymmet. Se tilllbaka på det:andet. En rimligare gestaltning av de som fått nytt hopp och en vilja att kämpa torde vara en följetong. Alla kan kämpa/ kan alla kämpa, men vill det inte? Endast i sällsynta fall som i Schweiz kan någon annan erkänna att kunna kämpa är mindre än vilja kämpa. Eller lika starka. Döden kommer inbjuden. Finns på Youtube tror jag. Om du vill se hur det ser ut när döden kommer inbjuden.

Frågar min vän om hon vill ha sällskap i sängen. Jag kryper ner bakom henne och är stora sked tills hon somnar. Nu har jag åkt igen. Frank ‘N’ Furters I’m going home spelas i mitt huvud, melodramatiskt som det är. Drack precis min separationsångestsmoothie. Söt igår och syrlig från ingefäran. Besk idag från spenaten. Det kittlar lite på tungan. Ingredienserna är kvar.

Hon och jag har pratat mycket om tiden. Tiden hade försvunnit fort om vi suttit mitt emot varandra vid köksbordet och ätit frukost. Tagit en promenad i den fula nysnön. Snälltåget går långsamt men sträckan är inte så pass lång att det är något att tala om. Två veckor hinner göra mig hemmastadd. Undrar när den övre gränsen nås, dvs när hemtrivseln övergår till fyra väggar, basala behov som jag uppfyller på mer eller mindre nyttiga sätt och skiftet mellan mörker och ljus. Min kompis tycker inte heller om skymningen. Den är skum.

Läste ut Gun-Britt Sandströms Maken igår. Det uppstår definitivt en kognitiv dissonans att läsa en ungdomlig bok skriven av någon som heter Gun-Britt. Huvudkaraktären heter Martina. Hennes så kallade make Gustav. Det slutar med att de skiljs åt. Avklingning om att de kanske sitter tillsammans på ålderns höst och raljerar över alla år de inte upplevt ihop. I skrivande stund vet jag inte om det här var Sandströms debutroman men det kändes så. Referensramen sitter som ett smäck. Tror det var Elis Burreau (stavning?) som skrev något om kritiken och att den reducerats till namedropping. Eller kanske var det poesin. Minns inte.

Jag tänker på min egen referensram. Kanske är lite förminskande att tala om en ram både i fråga om Gun-Britt och mig. Det finns ju en föreställning om att bara för att man kan skriva en liknelse eller metafor eller vad fan du nu vill rapa upp så ska man nödvändigtvis inte göra det. Kill your darlings osv. Ett alster fyllt av ens favoritmeningar blir väl typ en aforismsamling. Gillar det. Fria tyglar och pondus. Pondus inte tvunget ihopsatt med till exempel Horace Engdahls pondus. Pondus som i att man skriver aforismer. Jag är vis. Det gick precis förbi två män som luktade curry. Blev hungrig.

Jag har varit på fester och träffat nya människor. Jag har legat själv högst uppe i ett hus i en studio och lyssnat på John Miltons Paradise Lost. Minns att jag tänkte att man inte kan sova i samma rum som instrument för att man inte får något sagt. Har extremt röriga anteckningar i telefonen. De ringer en klocka men är tills vidare oanvändbara i alla syften förutom att visa upp i sitt nuvarande skick: Till från en litterär stilbild. Utan karaktärer för de ska man inte värdera whut./ Kvinnligt territorium. Hugger. Inte tystnad.

Jackan ligger som ett utätet vallik är en anteckning som kan fungera som en okej öppning till mina förbannade jävla drömmar. Häromdagen drömde jag att jag blev förförd gång på gång på gång av Joseph Goebbels. Jag visste att det var fel men som Strindberg skrev så kom han till mig i Eros och hur ska jag tolka det annat än att han hade för avsikt att förföra mig? Han är förvisso död men vem vet var gränserna går egentligen. Jag har laddat ner en inspelningsapp för såna som pratar i sömnen. Jag vaknade av att jag skällde ut någon imorse. Tyvärr inte på tejp då jag sket i att sätta igång den inatt. Min kompis har även hört mig säga, oklart i vilken ordning: Passiv, maskulin, svartsjuk. Det är mer berg och damm nu. Havet dragit sig tillbaka senaste dagarna.

Är på väg hem nu, som jag skrev. På Ica väntar ett gigantiskt paket från Adlibris. Jag har knappt 25 böcker att läsa. Utöver de olästa som redan står i hyllan. Min kompis har lagat riktigt mat till mig och dukat fram frukost. Tagit mig ut på promenader och aktiviteter. Mellan sjukhus och resa till Lappland gick det knappt fem dagar. Min favoritkatt väntar där hemma. Och min 6,5 kilo tunga elefant i massivt trä. Ska försöka ta med mig livet hem men igår sov jag hela dagen. Som uppvärmning? Fylla din dosett. Dagens uppgift. Ta din tablett. Motsatserna i uppfattningen tappa lust för livet vara klar med det. Ungt gammalt. Förhastat eftertänksamt.

Jag har i alla fall träffat en människa som verkar älska de där tjocka runda skivorna salami, sorten med peppar, lika mycket som jag älskar fryspizza. Fläskpannkaka med pepparsalami. Det doftar fantastiskt gott. Är det fortfarande en fläskpannkaka? Pepparsalamipannkaka. Apropå ord och kill your darlings. Livet är tvärtom från litteraturen där. Det är fan jävligt underligt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *