Categories
Hat

torsdagar

Vill skriva dikter om fula pelargoner och en ny smak Billys panpizza men livet kommer i vägen dvs mina två vänner sitter runt mig när jag över en öl säger

jag vill ju bara att någon ska kalla mig geni, men sen kommer jag på att det är avsändaren, fattar ni, det måste komma från rätt person!

En man som heter Ruben försöker byta nummer med mig för att jag ska titta på hans konst. Jag frågar honom om det är realism när han förklarar att han gör porträtt.

En blandning av realism och surrealism blir svaret.

Intressant.

Jag svarar att jag inte är på en plats för nya människor i mitt liv.

Har inte plats för medelålders män dvs som frågar om ni tjejer ska på något diskotek ikväll, någon klubb, får man haka med?

En annan man jag tror kallar sig själv Silver som inte gillar Birgitta Trotzig men älskar Bukowski ger mig en påse med ukrainska brysselkålfrön som jag kan odla på balkongen.

Numera har ryssarna tagit över hela skiten.

Jag ligger däckad i psykakutens väntrum efter en tia stesolid och två koppar varm choklad och när jag dagen efter väntar på mitt utskrivningssamtal och läser Pierre Bordieus Om televisionen framför televisionen med mina medpatienter sticker den korta asiatiska kvinnan med rullator, också min rumskompis, åt mig en halstablett.

Jag blir så glad för gåvan att jag stoppar den i munnen direkt trots att jag håller i en kopp med kaffe och kanske var det min vidriga coffee breath hon ville hjälpa mig med.

Kvinnan bakom mig får reda på att hon har obotlig cancer och går blek ut ur dagrummet vidare till nästa sjukhusäventyr.

Mina krukväxter ingår i en sadomasochistisk relation med mig.

Jag ser hur pelargonen som snart bara är en naken gren sträcker sig upp mot ljuset.

En vän plockar ner den från bokhyllan och säger jag ska ta hand om dig lille vän.

Samma vän kör upp mig till en stad i mellansverige och tar mig till den enda rockpuben som är döpt efter Strindbergs Röda Rummet.

Två berusade män slår sig ner utan att fråga bredvid mig och min vän i vårt bås och börjar ställa samma frågor om och om igen.

De undrar om vi gillar metalcore och sjunger med i refrängen till en låt som heter A day to remember.

Min vän berättar att hon pluggar hjärnan och medvetandet och jag börjar prata om mordet på Euronymous och vad samma snubbe gjorde när han hittade sin bandmedlem Pelle med sönderskjuten skalle.

Det är lätt att vara hård eller smart i rätt sällskap.

Men vi behöver inte göra någon stor affär av det.

En annan man kommer efter en stund med sin vän som jag kallar Ullkoftan och slår sig ner.

Den berusade och nyförvärvade vännen för kvällen önskar Danzig i baren till min ära och vi sitter sex runt bordet varav fyra skrålar på det där vidriga sättet som någon som jag egentligen alltid vill sätta stopp för.

I crescendot spricker mitt ölglas och ölen väller ut över bordet och mina ben, ett rent snitt mellan handflatan och tummen.

Efter att jag lades in på avdelningen på sjukhuset satte min rumskamrat upp ett A4 med hennes enstaviga namn på dörren.

När rockbaren är stängd och vi står och röker för många cigg med våra nya vänner berättar jag om en fredsforskare jag av en slump hann lyssna på en stund på stadsbiblioteket tidigare i veckan.

Också stod jag där med min smoothie med spenat och ingefära när han förklarar varför något så ondskefullt som kärnvapen fortfarande finns kvar, jo, det är för att människor älskar att projicera sin dödsångest på andra. Han säger detta på svenska med tydlig amerikansk brytning. Man vill ta alla med sig!

En nyförvärvad vän frågar då:

Varför dricker du smoothies med spenat i om du vill dö?

Det ena har för fan inget med det andra att göra.

Syftar inte på honom nu utan er.

TL;DR

psykbryt

psykakut

skrivs ut

veckoslut

2 replies on “torsdagar”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *