Hatet

kadavervätskan

stelnar

mellan mina läppar

jag smeker tomrum

söker dina döda ögon

i mig bottenlöst mörkt

res i mig

res dig ur mig

antikosmiskt astralknull

Råkade bli rödhårig.

Jag är mer intressant nu för min omgivning.

Människor tittar mer.

Överlag ett trevligare bemötande.

Den mörka botten enheter av tid.

En falsk blondin bär sin törnekrona.

På avdelningen.

I matsalen från spridda platser erfarenheter av elchocker.

Jag dras med.

Kanske är det VM-stämningen som påverkar mig.

Undersköterskan kommer ut ur köket och säger åt oss

att våra behandlingar angår oss själva och våra behandlare.

Män, kvinnor, korv, mos, coleslaw

helt plötsligt the man att sätta mot.

Alltid trott att jag är en riktig rebell.

Som säger ifrån när det inte är rätt.

Jag säger förlåt.

Jag ville inte elda på stämningen.

en svamp ur en häxring

ur den en en främmande kvinna

som reser sig

linsvätskan smakar salt

saltlakrits för 40 kr på Apoteket igårkväll

strax innan 22

strax innan stängning

lördagkväll södermalm fort skynda hem

så ful jag är går jag omkring och tänker

innan jag får syn på mig själv i spegeln

det gills inte för jag har tagit på mig BH under kläderna

satt i linser

hinner tänka så många otäcka tankar

om mig själv

korta sträckor

själv skuld att tacka för min husarrest

vad hindrar mig vad hindrar mig då

häxor

det här är inte mitt fel

det här är mitt nya hem

ser ner med blicken

så gick ännu ett år

inte på tre år har jag grattat dig

på din födelsedag

Stockholm består av olika holmar

Skåne slätter sur jord

om jag går vilse kan ni begrava mig där

så hittar jag hem igen

i

dy

vid

frusen

sjö

undan grenar

rötter

pärlemorskimrande

bark

anas

kronan

splitter

stel

delar

Andreas Björsten skriver än. Jag tror det skulle vara bra för honom att förlika sig med att det är viktigt för honom själv, skrivandet, oavsett vad andra tycker. Att acceptera att dikterna han skriver inte är angelägna nog för andra, men att de kan fylla en funktion för honom själv.

Om Andreas Björsten ville hade han kunnat skapa en egen scen där han och hans likar (de är få… och verkar ha gått vidare) är bra precis som de är och Andreas själv kan bestämma, vilka som är där i egenskap av Poet eller åhörare. Ingen hade behövt känna sig som en outsider. Eller?

Jag har läst bl0ggen Den Blinde Argus i 10 år. Andreas har skrivit poesi sen 80-talet. Jag märker ingen skillnad på dikterna han skrev för 10 år sedan och de han publicerar nu. Och om man får tro honom själv är det så han vill ha det. In perpetuum.

Alla som inte skriver som Andreas gör eller hans gamla bekanta gjorde (Lukas Moodysson ett exempel som Andreas gärna nämner) är ytliga, skriver inte om det viktiga.

Andreas Björsten har fått ett centralt ord inom litteraturvetenskapen fel, centrallyrik. Det betyder inte att poesin ska kretsa kring författaren, det är inte Andreas Björsten som är det centrala. Det är allt runt omkring dig Andreas, och i dig, döden, sex, döden, evigheten.

Om du tänker fortsätta insistera att prata om varför du är underskattad och poesin du skriver diskrimineras får du fan börja skriva tjocka böcker med brödtext. Låta det konspiratoriska få utlopp och breda ut sig i tid och sidor. Konspiration och dokumentation är grannar. Med lite flit och källkritik blir en dokumentär till.

Kanske detta sista förslag kan hjälpa dig minnas hur kort din tid på jorden är och respektera att livet är för kort för att slösas bort på dålig poesi.

Väl mött

gammal läsare

Män i grupp är som en aforismsamling – mer av samma.

månen finns inte

det finns bara en Erik

Eriks kind.

Godnatt
man blir trött
ett aktivt självskadebeteende
en viss tröst

Två tanter
en redan där
en wienerknut
bruten isär

jag blir en gubbe
händerna i korsryggen
gatans gråhet
hål i den ena rockfickan

I reflexionens
kalla regemente
har gårdagen
redan börjat blekna
glöm det
om det inte är värt att spara
släpp taget
är det viktigt kommer det tillbaka

Alternativet är
att stanna hemma
resväskorna i garderoben
står tomma
lådor öppnas
lysen släcks
det finns knappt något
tungt arbete
var sak har sin plats

det är skönt
det är skönt att vila
sömnen omfamnar sängen
det drar kallt från väggen,
på grund av vintern
sol i sinne
det går fler tåg

Ett stråk av sorg

i mitt utdragna barndoms

tillstånd

*

Tar pauser

i mitt vara

ett medvetande är slött

*

horrorgenren lever igen

hittas bl.a. på Netflix och Svt Play.

Den har vaknat

*

Idag kändes min psykolog som en grön ko

kalv

fabulerade

*

jag har haft en morgon fylld av ljus

ingen känner min man som jag

vilken lättnad han sprider när han vilar

*

skrävlade om konjunktioner med en vän

det känns som igår

jag har haft en till underbar morgon

*

öppnar datorn

möts av ett foto av en mans biceps

jag inte bryr mig om

*

är jag inte lite för gammal

nu för

treradingar

*

twitter

tidningen

ensamma dikter

*

om inte i anden

i ditt namn

hail satan

*

idag:

som bäst en silhuett

i en monokrom målning

brun blandning

*

ofrivillig boklubb

hennes hyllor dignar

hon ljuger på twitter

*

ur fittan flödar

ett svek

satan är din sanna vän