Categories
Hat

borgerliga stilleben

Roland Barthes säljs som accessoar i en hipp klädbutik i centrala Malmö
bättre förtjänade han väl inte med sina idéer
det är inte så mycket hans kuk som idén om hans kuk jag vill åt
världsrekord i världsrekord
stod det ovanför spegelbutiken
strålkastarmonster står krumma över kanalen
Ett novembermalmö osv
städer har jag sällan en relation till
inte de jag bor i
inte de jag besöker
tidsangivelser och platser laddade
med personlig mening för poeten
Kristian Lundberg host
ointressanta
underkvalificerade som poetiska bilder
trots detta tycker jag om
att bygga små borgerliga stilleben
i min lägenhet
med hopp om att någon på besök
ska tolka dem och se mig

får väl ta och erkänna att det verkar som
att poesin förflyter från mitt pelargonförsedda fönsterbleck
fan
jag som fantiserat ihop en bild av mig i framtiden
av en skön rockprinsessa
typ en Patti Smith
en gång i tiden sviken
nu mera
free
verkligheten
att jag åldras och att jag sitter i samma fåtölj och lyssnar på samma musik
på repeat
är misstänksam mot min egen talang och undviker
böcker som inspirerar mig för mycket
är det lätt att skriva är det något som är fel
väl
mina erfarenheter lägger sig på hög
som våta filtar
som jaget som kontinuerligt flyttar sina gränser
världen som inte bett om jagets expansion
har svårt att förlika mig med
min clickbait-persona
jag förstår människors behov av att
inordna personer i system
kanske till och med
döma ut mina dikter
på förhand
som motsägelsefulla
jag respekterar människors behov av sanning
jag har läst sagorna
jag förstår att ropa varg
är något vi internaliserat
och den figuren inte är någon
man förknippar med att leverera
det här är mitt främsta vapen
mot att kommodifieras
eller
gapa och svälj, hora
typ så

Categories
Hat

självhjälpspoesi för förlorare och idioter

du pressar mig
för att du tror
det väntar storhet
runt hörnet
missade tillfällen läggs på hög
det blir tydligt när jag lajvar svenne
en lördagskväll
ingenting jag gör nu
görs för att vara
det här är prövotiden
den löper ut
när jag säger att det tagit slut
skuggridåer klafsade till och med
herr Strindberg runt i
floskler uppblåsta med ironi
jag fattar varför han hatar
de koketta jävlarna
ska sanningen fram är
idealister för tråkiga
för att någon ska orka med dem
i slutändan
människor har en tendens
att inte vara särskilt balanserade
vi behöver inte fler människotyper än
typ tre stycken
googlade Kierkegaards
första resultatet domännamnet
gymnasiefilosofi
ja men så är det ju
att vara jag
googla lösryckta fragment ur min bildningsresa
sånt man får nöja sig med när man fått höra att man kan bli vad man vill
men aldrig givits verktygen
mina kunskapsområden är begränsade
jag skriver självhjälpspoesi
för idioter och förlorare

Categories
Hat

att inte bry sig är inget aktivt val och kommer inte med någon programförklaring

drone

ett ord lika främmande för mig som cancer i min kropp

trots att det kanske bara är förändringar av redan existerande uttryck

häromdagen kom jag på

jag var för ung för den första vågen ravekultur och för gammal för den andra

eller så är jag hopplöst tafatt när det kommer till att se kulturen

bara relevant om jag får tillhöra

andra saker jag inte förstår

så som arkitektur eller snarare människors behov av att få skapa den

eller varför någon skulle bry sig

om den estetiska utformningen av hur människor bor

om man inte målar den med politisk fond

trots det

så gillar jag vackra saker

jag gillar

Andy Warhols relation till tvn

hur den räddade honom från patetiska personer och mentala garnnystan som liksom tarmar har en tendens att falla ut framför soffan så man omöjligen kan undgå dem med gott samvete och fortsätta engagera sig i fiktionen

att inte bry sig är inget aktivt val och det kommer inte med en programförklaring

jag tränar, jobbar och socialiserar bort depressioner

en behöver ju inte oroa sig

jag är absolut ett offer för romankonsten

jag kommer lukta mig till historier när världen under mig ruttnar

ni får gärna källsortera men kan ni lova mig att duktigheten inte avspeglas i det ni skriver

visste ni att vi är långt ifrån den enda generationen som förväntar oss undergång

problemet med er politiska ihärdighet är er världsbild

att vi nu har kommit till ett slags slut

på förtryck och en början på framtida frihet

minns någon speglar i världen utan selfies

inte jag i alla fall

reproduktionen av tomheten är vår generations största bedrift

jag tror bara på människor jag inte tycker om

dvs de som ägnar sitt liv åt saker som inte är estetik

och häri ligger liksom problemet

det finns

tomma ord

poetisk jargong

självbekräftande system

som bilden av ett grenverk i poesin

jag tänker aldrig på grenverk

eller jordens stundande undergång