hatets urmoder är självhatet
hatet har en lång kedja ner i avgrunden
som en Cthulhu fast med färre tentakler
hatet är en spegling av något mjukare
mjukheten
hatet är en relativ känsla som uppstår när något roar mig
hatet är den gigantiska ballongen som en elak släkting stack hål på i barndomen
hatet är den förlorade barndomen
hatet är att vara lillgammal och nu splattra som en hund ovanför vattnet som instinktivt vet hur den ska simma men ändå sjunka
hatet är en produktion som är dels synlig dels osynlig definitivt ingenting som liknar sin egen premiss
hatet är inte beräknande utan ekologiskt odlat i grumlade fåror på en havsbotten
hatet är att inte kunna uttrycka sig utan att referera till en avgrund eller botten
hatet är djupt
hatet vilar aldrig men kan stillas med en läskande drink
hatet är avunden och approrieringstematik
hatet är inte absurt men står heller inte i förhållande till något rationellt
hatet är inte möjligt att negera till en absurd utsaga så det inte finns någonting
hatet kan man skriva böcker om men man kan aldrig trycka GG Allin
för han är död
hatet är att vara fast i att inte fatta vad alla andra gör men ändå hela tiden stå i relation till dem
hatet hatar samtiden
hatet är att vara alla dessa fraser men ändå inte ha ett eget ansikte